vart inte så lång paus men jag har nog kommit på vrf jag har känt mig så proppad i huvet senaste tiden, de är så att på söndag är det exakt ett år sedan farfar dog..det enda jag kan tänka är vad snabbt tiden har gått, jag kommer ihåg den dagen som om det vore igår. Jag tror faktiskt inte riktigt jag har fattat det än fortfarande, att jag aldrig kommer få se eller höra han mer, Det är verkligen en jobbig känsla som inte går att beskriva. På lördag åker vi iaf till farmor, hälsa på farfars grav och käka middag. Kommer nog bli en jobbig dag men det bli säkert bra.

saknar dig ♥