nu kommer johanna the filsofer fram igen men asså så här på kvälls kvisten så rullar mycket tankat runt i huvet och då känner jag att eftersom min blogg är en "personlig blogg" så kan jag skriva dom tankarna här. so if you dont like it, then dont read it :)

iaf jag har tänk på hur mycket det är här i livet vi tar för givet. vänner, familj, skola, mat, ett tak över huvet.
Det finns många som inte har det här, och varje dag går vi runt och tror att vi har så många problem..vi vet inte hur jävla tacksam vi borde vara för det vi har. Vi klagar på att vi inte har kläder, även fast vi har en full garderob med kläder. Vi snacka skit och bråkar med varandra, även fast vi förmodligen igentligen älskar varandra. Vi säger att vi hatar våra föräldrar för att dom inte låter oss vara ute en lördag kväll, även fast vi vet att dom gör det för att dom bryr sig om oss. Jag vet att det kommer alltid vara så men ibland kan man stanna upp och tänka hur lycklig och tacksam man igentligen borde vara för att man är just där man är.. så jag vill stanna upp här och berätta för dom som betyder mest i mitt liv hur jävla tacksam jag är för att jag har er alla!

Tack Joanna, Linn, Olivia och Samantha för att ni är ni och utan er skulle inte jag vara jag. jag älskar er!
Tack min familj för att ni finns, för att ni alltid har varit mitt skydd. och även fast jag aldrig visar er mina känslor så vill jag säga att jag älskar er!

ni alla betyder otroligt mycker för mig. kom ihåg det ♥